Juldagen - dags att lämna El Nido

På juldagen var det dags att lämna fantastiska El Nido för att resa tillbaka mot Palawans huvudstad Puerto Princesa. Innan minibussen skulle gå kl 13 hade vi dock några timmar att fördriva. Vi tog en promenad bortåt stranden där vi inte varit tidigare och sedan hängde vi på en strandservering och drack lite läskande dryck och åt lunch. Vi tycker vi har hunnit beta av ganska mycket under de tre heldagar och två halvdagar vi varit här, men det känns som att det inte varit något problem att vara kvar och åka till fler öar och hänga på fler fantastiska sandstränder. Det finns också varma källor och ett vattenfall här som vi inte hann med att besöka. El Nido är på alla sätt ett underbart resmål och vi kan verkligen rekommendera alla som har möjlighet att åka hit. Det är en lång resväg, men det är verkligen värt det. Att det är så pass otillgängligt är väl också anledningen till att det fortfarande är relativt oexploaterat. Dock strömmar fler och fler turister till varje år så om ni funderar på att åka hit, gör det innan det är ”för sent”. 2007 blev för övrigt El Nido utsett till ett av världens bästa resmål av tidningen National Geographic Traveler´s Magazine

Vid kl 13 kom så bilen och hämtade upp oss och det blev vi glada för. Vi sade till redan den 23 december att vi ville ha en transport till Puerto Princesa den 25. På julafton, dagen innan avresan, frågade vi mannen i receptionen som vi bokat med om vi behövde konfirmera vår bokning till nästa dag. Han frågade då om vi hade bokat något och såg ut som att han aldrig sett oss tidigare. Och i morse när vi sade att vi skulle checka ut och resa idag verkade det också vara total förvirring som rådde i hans huvud. Han lovade att en bil skulle komma i alla fall men vi var nervösa ända in i det sista tills bilen dök upp.

Denna resa tillbaka till Puerto Princesa blev inte lika plågsam som resan upp till El Nido då vi ju satt extremt trång och bussen var skumpig. Nu var vi ”bara” 10 passagerare (istället för tidigare 13) i en rymligare buss med bättre stötdämpning och benutrymme så nu var det riktigt trivsamt att färdas och sitta och titta ut över det gröna frodiga landskapet som domineras av risfält och djungel. Det är inte mycket bebyggelse som finns mellan El Nido och Puerto Princesa, endast små enstaka byar och det lite större samhälle där vi stannade för matpaus, men då är Palawan också den näst mest glesbefolkade av Filippinernas 79 provinser.

Denna återresa var avklarad på drygt fem timmar istället för de knappa sex timmar som ditresan tog. Vi blev avsläppta i centrum av Puerto Princesa och vårt hotell skulle ligga någonstans precis i närheten. Vi tog en tricycle den sista biten fram till hotellet och det var skönt att äntligen komma fram efter en lång dag. Nästan direkt gick vi ut för att käka och hamnade då på ett ställe som hette Shakey´s som verkade vara en restaurang med samma koncept som Pizza hut. Här fick vi oss varsin god pizza och sedan gick vi hem för att tvätta av oss resdammet och koppla upp oss för att se vad som hänt i världen och på hemmaplan. Tyvärr hinner vi inte uppleva nästan någonting av Puerto Princesa, men staden känns ändå mest som något man bara passerar för att ta sig vidare till stränderna eller dykningen som ju är det som lockar de flesta till Palawan. Imorgon 11.30 tar vi flyget till Filippinernas näst största stad Cebu. Därifrån kommer vi direkt att ta en färja ut till ön Bohol och därifrån vidare till den mindre ön Panglao utanför Bohol. På Panglao kommer vi att vara i åtta nätter och det blir det längsta stoppet under denna resa och även det längsta stoppet någonsin under de resor som vi gjort tillsammans.

Vi önskar alla som läser detta en god fortsättning på julen!